egentligen är jag liten, vågar inte säga allt det här.
tänk att en tanke kan skapa en sådan känsla,
som efter ett telefonsamtal går över,
och iställer bli komisk.
vill bara klarlägga att jag från och med nu hatar hippies.
dom knullar alldeles för mycket och med alldeles för många.
slår vad om att det är ett jävla hippiekollektiv jag hamnat på.
skrattar tyst då jag tänker på hur tragiskt och komiskt och alldeles underbart våra liv är tillsammans.
Abibabo.
I never noticed, no never noticed, you're beauty's fading.
vill också vara sådär lycklig.
och så kommer han och ljuger mig rakt upp i ansiktet om att det är en falsk avbild, att så inte är fallet.
egentligen vet jag ju mycket väl hur det ligger till, men har inget annat att skriva om för tillfället.
och det rör mig djupt att se på bilden och att få börja drömma känns overkligt i min tillvaro just nu.
abibabo.
what I need, I just dont have
hatar ordspråk, för de stämmer alltid.
hatar speciellt detta ordspråket.
För jag har inget ungt blod att relatera till.
Abibabo.
pray for me if you fucking dare
Pray for me if you care
Pray for me if you want to
Pray for me if you dare
gick ut ur rummet med samma känsla som så många gånger förr, svält
jag svälter
jag skriker
jag ber
och jag fullkommligt älskar det, på samma gång. Jag vet att jag kommer att försköna dessa minnen senare, ta väl hand om dem.
taket visar dock sitt rätta jag igen och väggarna skriker efter mitt huvud.
det handlar bara om känslor det är allt.
försöker minnas min morgon och lyckas.
tror nästan jag ska ta och springa ett varv runt huset och skrika:
du vill bränna ner stockholm
Abibabo
vad jag bryr mig om nu, är att du då ser det, hur smutsigt livet blivit
är att från samma säng
lyssna till samma regn.
tycker inte om mänskligheten just nu.
känns som att begreppet ge och ta är utslitet och har glömts bort.
vågar knappt säga något för att jag säkerligen inte är mycket bättre själv.
men det skaver så.
förlåt.
för alla de gånger jag glömt att ge.
ilskan har sedan längre runnit av mig och det är en tung kropp som landar på sängen.
söker kontakt med åtminstone lakanen.
men det är bara du som når mig.
försöker minnas vad alla sagt till mig.
men det är som med vecken på lakanen, som jag tydligen blivit besatt i.
de är ganska ljust framtill, men mörkt där bakom. om jag inte ser hela lakanet, hur kan jag då veta hela sanningen.
det kanske bara är som folk säger.
abibabo.
Upp flyga orden, tanken stilla står, Ord utan tanke aldrig himlen når.
"Kanske man om detta ej borde berätta.
men jag gör det ändå."
läsar och tänker lite.
tänker på allt jag borde läsa och läser saker som får mina tankar att blomstra.
har en hel boklista nu.
en hel hylla i min bokhylla fylld med böcker jag vill, men inte har tid att läsa.
hamlet ligger framför mig och jag har gett mig fan på at avsluta den innan mörkret nått staden.
satt vid köksbordet och orden som blev förlorade denna dagen under sömnens gång fick sin frihet.
drömmar och åter drömmar. känner mig som i nionde klass igen. Jag vill så otroligt mycket att jag nästan expoderar.
Ska koncentrera mig på sovjet nu tror jag ett tag framöver. det i och med skolan.
en historiauppgift som har fått mig att vakna lite.
usch vad jag flummar och drömmer.
borde läsa klart min bok nu.
inte va så himla tankspridd.
ha en bra dag.
om du får tillfälle, gå en runda ute i den fina naturen åt mig också.
Abibabo.
dreamer
vill en massa saker nu.
vill till himalaya, eller nått annat roligt ställe som man inte har en aning om vad det är egentligen.
vill köpa en massa böcker, tjocka böcker om historia och massa sånt som är intressant att läsa men som får en att börja gråta inombords då man ser hur grym mänskligheten är.Jag vill absolut inte sitta här och tråka i skolan och känna själskav, om nu sådant existerar.
Vill förändra.
vill skrika ut rättvisa, inte för att jag troligtvis äger någon, men jag skulle vilja.
Som när vi låg i solen igår.
alltid drömmande.
då jag pratade om läkare utan gränser, röda korset, samhällslektionerna, hur arg jag alltid blir och allt annat.
haha kom igen jag kan inte ens bli läkare.
och hålla på och skrika kan man ju inte göra hela livet.
vill köpa en till bok kom jag på, och måste köpa biljetter till springbreak.
och så måste jag plugga.
hihi underbart mycket att göra just nu.
men man kunde hoppa över de där tråkiga ämnerna.
vill bara läsa samhäll och histora och sånt.
och på naturkunskapen idag fick jag en sådan sjuk lust att läsa resan til river sea igen. eller nej, den där andra boken, hmm.. jag brukar kunna komma ihåg vad böcker heter.
gach, måste nog börja läsa fantasy igen.
eller nej, historia var det ju nyss.
eller, allt på en gång?
kanske livet är av sådan klass.
abibabo.
fantasi är viktigare än kunskap
en kort beskrivning av mitt huvud just nu.
matematik
blowing in the wind
solsken
svart smink
sånt man senare minns som en lycklig tid, just för att man glömmer att tänka efter och allt får gå som det går.
mina vänner gör viktiga saker.
skriver romaner, räknar ut svåra tal och lär sig nya svåra ord varje dag.
och så komemr vi till den ständiga frågan, vad gör jag?
just nu sitter jag bara här och ler.
tänker lite.
lyssnar på lugn musik.
skriver oberoende.
igår kom jag fram vid köksbordet att jag måste ha någon form av dyselexi. som pappa.
för språk är fan inte min grej.
jag kan inga svåra ord.
alla mina kompisar kan det.
snyft, vad livet kan vara hårt ibland.
hoppas jag klarar mig igenom det levande, utan dessa svåra fraser.
....
haha, usch vad trött jag är.
Abibabo.
everybody making a sound.
man borde nog gå ut nu och gå i detta underbara väder. men pratar med härlig folk och känner mig gasnka nöjd och belåten där jag sitter.
trots att ådrorna har för mycket blod i sig och putar ut. vem vet hur kroppen fungerar i alla lägen.
men förbannar mig själv för att jag inte går ut och går.
för något viktigt får jag ändå inte gjort.
vi snackade om 1984.
men nae, tror inte jag klarar av att läsa om den.
för det första så lovade jag mig själv att aldrig läsa om den.
och för det andra så är min framtidssyn inte den bästa just nu så det får nog vänta.
nae men kolla in luften.
den skrattar ju ut mig om jag inte andas in den.
nu tar vi vara på våra liv, mina vänner.
stig ut i ljuset och skåda världen.
blommarna blommar och gräset luktar.
mer än så tror jag inte att det är...
Abibabo.
he loves me, he loves me not, he loves me, he loves me not
kanske misfitströjan skavde. eller kängerna,
eller den nya kappan som fick mig att se ut som världens knepigaste, men också gulligaste esteten.
hur som helst så var det inte bekvämt att åka buss den här gången, vilket är ovanligt.
saknar soundtrack tror jag.
Emma skicka musiken!
Iallafall så kom jag tillslut hem till en stad fuld med sommarfylld luft.
Vi satt ett tag på mys rum och snackade skit i hennes nya rum som var fattigt på möbler. lite naket. kändes som man själv försökte klä in sig i ord, skitord, för att ge nakenheten i rummet en spricka.
Jag vet inte riktigt om det fungerade, men det var härligt att få ventilera hjärnan en aning. och det gör inte så mycket att orden jag ritade in i hennes gammla tapet nu är försvunna. tror jag kommer ihåg dem ändå.
Sen bar det ner till staden där det blev kebab vid "floden".
kommer inte ens ihåg vad vi pratade om, kanske att det sved, men jag slänge mest i mig maten och såg på himmlen. låter inte så snällt, men vi fungerar så tror jag.
När vi kom hem så fick jag ringa emmy för att få tag i linus nummer.
sen så fastnade jag där i telefonen ett tag och kan faktiskt inte förstå varför du har telefonfobi, och my tyckte det var jättehäfftigt och trodde inte riktigt att det existerade.
sen så ringde jag.
sen så snackade vi skit resten av kvällen.
tills vi sommnade oroslösa på våra skitord.
och nu sitter jag här och samlar fortfarande på mig mina skitord men har ingenstans att dumpa av dem.
snor ditt uttryck...
Jävla skitliv!
