he loves me, he loves me not, he loves me, he loves me not
Sin City
kanske misfitströjan skavde. eller kängerna,
eller den nya kappan som fick mig att se ut som världens knepigaste, men också gulligaste esteten.
hur som helst så var det inte bekvämt att åka buss den här gången, vilket är ovanligt.
saknar soundtrack tror jag.
Emma skicka musiken!
Iallafall så kom jag tillslut hem till en stad fuld med sommarfylld luft.
Vi satt ett tag på mys rum och snackade skit i hennes nya rum som var fattigt på möbler. lite naket. kändes som man själv försökte klä in sig i ord, skitord, för att ge nakenheten i rummet en spricka.
Jag vet inte riktigt om det fungerade, men det var härligt att få ventilera hjärnan en aning. och det gör inte så mycket att orden jag ritade in i hennes gammla tapet nu är försvunna. tror jag kommer ihåg dem ändå.
Sen bar det ner till staden där det blev kebab vid "floden".
kommer inte ens ihåg vad vi pratade om, kanske att det sved, men jag slänge mest i mig maten och såg på himmlen. låter inte så snällt, men vi fungerar så tror jag.
När vi kom hem så fick jag ringa emmy för att få tag i linus nummer.
sen så fastnade jag där i telefonen ett tag och kan faktiskt inte förstå varför du har telefonfobi, och my tyckte det var jättehäfftigt och trodde inte riktigt att det existerade.
sen så ringde jag.
sen så snackade vi skit resten av kvällen.
tills vi sommnade oroslösa på våra skitord.
och nu sitter jag här och samlar fortfarande på mig mina skitord men har ingenstans att dumpa av dem.
snor ditt uttryck...
Jävla skitliv!
Kommentarer
Trackback