För dig ska jag göra det tusen gånger om.

Sitter mitt ute i ingenstans och låter musiken fylla rummen.
Ljuset försvinner bakom träden och vitsipporna sjunker in i sömn igen. Katten blänger lite på mig och går sedan markerande mot dörren.
Musiken som spelades i deras rum och i rummet med de fina mönstrena går igång. minns det med glädje men är glad att jag lämnade det i tid. Nu är det välstädat och ibland simmar elektriska ålar där har jag hört.

Massa svammel som ibland behöver komma ur en. Sådana saker som jag inte länge har någon bok att skriva ner i då jag kom i otakt och började måla istället.
Meningarna utan hem och jag tänker på allting med ett leende och undrar hur jag ska komma att minnas dem efteråt.

Abibabo.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0