Det är två kotor i min rygg som sitter fel, dom klickar förbi varandra låter som ett klockspel. Det är antingen det eller hon i lägenheten bredvid som kräks och ringer på och ber om ursäkt för det...
Målar. målar. målar.
Och lyssnar på Cobra Charlie.
Tavlorna med arbetsnamnet Cornelias blod är snart färdiga och snart blir det skogen med de som varit modeller. Det är myspys.
Jag klipper luggen kort och känner åter hur solen träffar min panna och värmer den.
Abibabo.
Kommentarer
Trackback
