trasiga skor

Gläntar på dörren lite, nyser lite över allt damm där inne men stiger sedan in för att med förvånad stämma utbrista "nämen se här var det visst en blogg!".
Men jag tänker då inte hålla på och damma och städa upp. Det är inte min grej. Stiger bara in för en minut och berättar lite om mitt år. För det här året tror jag ta mig fanken har varit det bästa året någonsin (typ räknat med mitt minne).
Jag har ställt ut, målat som tusan, rest till prag, slutat jobba, börjat plugga och haft en underbar sommar.

Helt förträffligt! Så det här får gärna fortsätta. Detta året ska jag försöka fortsätta i samma bana med tilläggen att jag vill träffa mina vänner mer och dricka mer kaffe i solen.

Tack och hej leverpastej.