trasiga skor

Depppig som jag är börjar jag tänka på annat.
Som gör mig ännu lessnare  och jag blir nästan förbannad.
Men det som intye dödar mig blir jag ju starkare av.
Det är dags att stirra upp skiten och göra smartare val.

- The botten is nådd, Timbuktu







Försökte sova en gång. Men det gick inte för sig för min hjärna. Så upp igen. Igång med datan. Spy ut poesi och ord. Spyspyspy. Kanske det går över och ger mig en aning sömn. Säga till människorna att jag inte kan sova. Så att dom kan säga till mig att ne men va fan, varför inte då? surt för dig..
Timbuktus ord sjunker in i själen genom trötta öron och ögonen vill liksom gå i kors då jag försöker läsa ord jag inte själv skrivit. 
Jag ser trött på dataskärmen, men inga fält blinkar blått.
Jag ser mig om i rummet. Som om något skulle bytt plats eller förändrats. Kanske mattan har blivit spygrön. 
Jag ser efter.
Det hade den inte. Och Timbuktus ord styr åter mitt medvetande.