Håhåjaja och ajabaja
Två hektiska dagar med körande hit och dit och springade hit och dit med häfftpistol, målning och ståltråd i högsta hugg. Imorgon kommer kungen och drottningen på besök till våra trakter och jag visar upp en av mina målningar på en utställning som nu gjorts inför deras besök. Håhåjaja säger jag och viftar lite världsvant med händerna. Med andra ord ser jag allmänt tötnig ut men tycker givetvis att det är himlans roligt.
Annars så ägnar jag tiden år att få utskällningar av gubbjävlar som beter sig som femåringar och utbrister saker som " varför kan ni inte visa något normalt och sådant som jag tycker är vackert" och " det där har du ju fått lära dig att säga på någon jävla konstskola". Människor är fina grejer det ibland. Så det ägnar jag mig som sagt åt samt andra små irriterade grejer som gör så att jag nervöst springer omkring och kliar på mina eksem och sover dåligt. Ajabaja på det. Så nu ska jag bli lika glad som vårsolen igen och imorgon ska jag gå och titta på kungen och drottningen och vi ska ha jätteroligt! Punkt!!
Vad drömmer du om?
I helgen blev det besök i Borås för att hälsa på Emmy som går på Textilhögskolan där. Det blev en massa mys, god mat och loppisäventyr. Himlans bra med sådana utflykter såhär innan våren har slagit sig till ro ännu. Man komemr ur sitt lilla vinterbo ett tag och får nya saker att titta på.
Nu sitter jag trött i kökssoffan och dricker kaffe men energin finns där. Den kommer nog snart, typ när jag har fått gå på bokrean eller så. Det tror jag starkt på. Så får dagen börja. Låt bokfesten börja!
I follow.
Stockholm är över och jag tar inte ens av mig skorna utan går direkt in till sängen lägger mig och andas in hemma. Ser vårljuset som söker sig in mellan persiennerna och jag ler. Suckar trött men ler.
Det var 1 och en halv vecka sedan nu och jag ler fortfarande. Jag följer min magkänsla och går mest runt och myser, vilar och väntar på nästa inspirationsvåg. Blundar i vårsolen och dricker kaffe. Har min första hela lediga helg för i år. Går på släktkalas och pratar om böcker, kultur, ilska, stress, själen och nya projekt. Och framförallt så sover jag.
Idag var jag på auktion också vilket var länge sedan sist. Jag satt på min stol och följde allt med uppspärrade ögon och tyckte att det var så himla spännande så att jag nästan skakade ett tag. Kanske inte helt normalt men en perfekt dag om man frågar mig. Solen lös in genom ladugårdsfönstrena medans alla satt där på sina trästolar med filtar, nummerbrickor och kaffekoppar. Väldigt msyigt. Allt är väldigt myspys just nu. Jag fortsätter på det spåret ett litet tag till tror jag allt.
Abibabo.
One night in Bangkok
På onsdag kommer min kära vän hem från Bangkok. Jag saknar både henne och Bangkok just nu väldigt mycket. Jag sitter nu med en kopp te och tittar ut i sverigenatten men ler då jag tänker på att man snart säkerligen kan få åka ut på äventyr igen. Gillar det där med äventyr, precis lika mycket som jag gillar hemma. Förr trodde jag att jag endast var äventyrsmänniska och kunde resa och fara till världens ände och att hemmet fanns någonstans i resväskan eller i hjärtgropen, kanske där också längtan efter nya vyer fanns. Men ordet hemma, det har verkligen blivit något jag har funderat på under en längre tid nu. Och jag vet inte mer om begreppet nu än när jag började fundera mer än att det är hemskt viktigt och otroligt skönt när man väl hittar hem.
Abibabo.
One night in Bangkok
Drog till Bangkok och fick tillbaka min förmåga att andas igen. Det var finfint med äventyr, mys, tid till att fundera, läsa och upptäcka samt prata en massa med käraste Mysan.
Insikten man får av att sitta på en köksstol i ett par timmar.
Myser och pyser idag och facineras över hur det ibland säger klick. En polett trillar ner och man får en slags insikt man inte hade innan. Det smyger sig inte fram, eller det känns iallfall inte så. Det bara finns där helt plötsligt som efter en blinkning. Jag vet inte mer än vad jag gjorde innan, men helt plötsligt är det faktiskt okej att jag inget vet och ingen ångest tar vid där den tanken slutar. Jag fortsätter bara att lungt andas vidare.
Idag är en sådan dag då jag tänker att allt säkert är möjligt men inte är något jag tänker göra idag. Idag ägnar jag en hel dag åt att bara sitta på en och samma köksstol och bara vänta på att brödet ska jäsa klart och låta tankarna vandra ostört mellan öar bestående av oviktiga ting.
Idag är en sådan dag då jag tänker att allt säkert är möjligt men inte är något jag tänker göra idag. Idag ägnar jag en hel dag åt att bara sitta på en och samma köksstol och bara vänta på att brödet ska jäsa klart och låta tankarna vandra ostört mellan öar bestående av oviktiga ting.
Just nu känns det som att det enda som betyder något är vyn jag får från den här köksstolen, lukten av bröd och ljudet av din röst. Det är mysigt.
Abibabo.
Running for my life and never looking back in case there's someone right behind to shoot me down and say he always knew I'd fall.
Nu har jag stannat.
Jag stannar och tittar upp. Tittar rakt in i solen och andas djupt.
Jag tänker på magkänslan som faktiskt fick mig att stanna upp för ett slag och nu funderar jag på att lyssna mer till dess låga viskningar som får mig att le. Drömmer om sena nätter med svåra böcker och för många koppar med kaffe och te och fina överstrykningsfärger.
Det känns bra nu, som om jag är påväg någonstans där gräset kittlar en under fötterna trots att det är vinter.
Abibabo.
And the leaves that are green turned to brown. And they wither with the wind, and they crumble in your hand.
Det är Simon and Garfunkel, höstmys och mycket ateljén.
Abibabo.
jordgubb och champange
Dricker te med nya smaker och kan ju erkänna att jag tänker så det knakar. Försöker vänja mig vid att saker och ting förändras. Men september är fortfarande hyffsat vänligt mot mig om än lite hårdhänt. I eftermiddag tvångsvilar jag på något konstigt sätt genom att städa, dricka te och se på tv. Imorgon är det ateljén som gäller och jag vill börja studsa bara jag tänker på det. Längtar tills jag kan skjuta in min 70-talsfåtölj i hörnet, börja stapla upp böckerna likt berg runt omkring samt sätta upp massa insperation på väggarna. Sedan kan först löven komma och sedan snön. Jag drömmer om att då kunna sitta där i mitt stora fönster och titta ut på förändringen, den som jag inte kan ta in just nu, och bara vara.
Abibabo.
September är snällt mot mig.
Ligger nerkrupen i sängen med en kropp som värker och en näsa som bestämt sig för att jag minsann hade för mycket vätska i kroppen. Höstens förkylning kom tidigt men ändå ligger jag här med ett stort leende. För september är snällt mot mig. Från köket hörs Navid Modiri och Gudarna och där står Linus och lagar knyten. Själv ligger jag nerbäddad med bra böcker, tända ljus och lyckan över snälla människor.
Här finns även lyckan över mysiga höstdagar som nu börjar krypa sig på. Lyckan över fortsatt jobb och lyckan över att ha fått en egen ateljé. En alldeles egen ateljé. Inte tills vidare, inte i andra hand, inte så längre jag går på skolan utan bara min, punkt.
Livet är fint nu.
Här finns även lyckan över mysiga höstdagar som nu börjar krypa sig på. Lyckan över fortsatt jobb och lyckan över att ha fått en egen ateljé. En alldeles egen ateljé. Inte tills vidare, inte i andra hand, inte så längre jag går på skolan utan bara min, punkt.
Livet är fint nu.
Tack för att du gör det fint.
Abibabo.
Några myshändelser i bilder:
Hur än stormen viner, bakom molnen solen skiner.
Det är höst, höstigt, jag höstar. Jag tänker på fina ord men också på alla underliga saker som kan ske en dag i september.
Elementen sjunger sin första visa och jag dricker upp mitt sista kaffe för att snart bege mig ut i verkligheten och ett enormt kaos på en tågstation.
Nu ljusnar det ute.
Dags att gå.
Elementen sjunger sin första visa och jag dricker upp mitt sista kaffe för att snart bege mig ut i verkligheten och ett enormt kaos på en tågstation.
Nu ljusnar det ute.
Dags att gå.
Regnrusk och Bergmans video.
Regnrusk utan för de stora fönsterna. Helst av allt skulle jag nu bara vilja ha ett badkar, en stor soffa, massa filtar och kuddar, en kopp te och en massa bra film att titta på. Känns ju inte som en omöjlighet men med en kropp som har svårt att sitta stilla hinner filmen inte ens starta och teet har inte ens hunnit koka klart fören jag har gett upp. Men jag ska öva upp det där. Bli en Bergman och bara se filmer dagarna igenom.
Jag håller på att öva just nu faktiskt och börjar med att dras in i programmet Bergmans video och förundras över alla fascinerande filmskapare och deras ord om olika genre, filmer och filmskapande.
Det är mysigt. Fram tills dess är det måleri och biblioteket som står på dagordningen.
Det är mysigt. Fram tills dess är det måleri och biblioteket som står på dagordningen.
lite öland.
Semester är slut och nu vaktar jag åter tomatplantor på ballkongen och myser i soffan. Har hunnit lugna ner mig en aning och hänger också förvånansvärt mycket i ateljén. Känns bra. Tack öland.
Abibabo.
För ungefär ett år sedan.
Man måste börja någonstans. Först nu har bilderna hittat hem till datorn från förra midsommar. Väldigt slumpartat har vissa också hittat hit.
2 och en halv.
snartsnartsnartsnart.
en halvpackad resväska på golvet i ett solfyllt rum.
en själ som ler tacksamt och tankarna som drömmer om fina ord och händelser i Paris.
en tanke om att jag inte vill bli sjuk som sist.
och en massa andra funderingar.
Håkan hellström i lurarna och jag njuter av lätt resfeber och den underbara känslan av saker som händer när jag vill att de ska hända.
Ändå gick jag tillbaka, och jag måste va galen.
Vandrar runt i någon slags osäkerhet. Vet inte vilket luft som jag ska andas. De tankarna fyller mig för det mesta.
Men ikväll blev axlarna tunga (av lätthet) utan att jag vet varför. Ilskan försvann och lättnaden över allt, tog den platsen. Nu lyssnar jag på spellistan visor om kvällen och tittar trött och nöjt ut på alla gatulyserna utanför fönstret och tänker att ikväll är jag just här. Bara här.
Men ikväll blev axlarna tunga (av lätthet) utan att jag vet varför. Ilskan försvann och lättnaden över allt, tog den platsen. Nu lyssnar jag på spellistan visor om kvällen och tittar trött och nöjt ut på alla gatulyserna utanför fönstret och tänker att ikväll är jag just här. Bara här.
För att det känns just så.
2.
Mysnattsmorgon. Dricker kaffe, tittar på bilder och längtar till Paris.
1.
Dokumentation av mysdag nummer ett.
Nyköping
Nyligen så var i och hälsade på Ewelina i Nyköping. Förutom att jag som ett svar på ett skämt dragit på mig en urinvägsinfektion blev det mycket filtar, sockor, tranbärsjuice och pencillin. Men annars var det väldigt mysigt i hennes underbart fina lägenhet med god mat, loppisrunda, spel och prat. mmm om jag hade kunnat skruva ner hennes kök och tagit hem skulle jag gjort det!
