Låt det vila och använd stora penslar.



Personen i fråga har ungefär samma inverkan på mig som hon har haft de senaste tio åren vilket är mysigt. Nu var det länge sen jag satte fötterna i hennes kaotiska ateljé och några minuter senare går jag med bestämda steg därifrån och plockar fram en mening i huvudet som sas vid kulturmagasinet. En stor suck och sen ett konstaterande jag borde minnas oftare. "För guds skull använd STORA penslar!"



1.


Dokumentation av mysdag nummer ett.

för jävla bra.

Idag var det uppenbarligen en dag ägnad för ränder. Det är konstigt. Jag kämpar på med mina mönster eller snarare med mina målningar i helhet. Och så sitter man här med härjat ansikte efter eksem som inte vilar och sömn som uteblir. Då, då helt plötsligt dyker fokuset upp. Nu målar jag fina randiga tröjor och kalla hudtoner. Det är märkligt men jag klagar inte. Nu har jag för tillsället en enorm konstpaus där jag lägger in tankar om hur bra jag är. För någon bättre medicin kan det ju omöjligt finnas. Det är iallfall en medicin eller snarare vitamin jag tar till alldeles för sällan.

Så nu sitter jag här helt enkelt, tittar ut på snön från den stora ateljéfönstret och tänker på hur jävla bra jag är.


Kongen av Bastøy


Två filmer har redan visats men idag, när tredje filmen visades, kunde jag äntligen dra mig ner till Nybros biosal för att se en filmstudiofilm. Denna söndagen visades den norska filmen Kongen av Bastøy som är baserad på verkliga händelser och utspelar sig 1915 på uppfostringsanstalten på ön Bastøy. En flod på vadera kind och en fyra i betyg blev det och nu tänker jag minsann lägga mig i sängen och gräva ner mig i boken Ondskan som känns som den svenska versionen av den här filmen. En av mina favoritböcker för övrigt då jag alltid blir lika tagen av berättelser där orättvisan till vilket pris som helst blir nedslagen.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr. Oändligt är vårt stora äventyr.

Minusgrader ute och solen kommer tillbaka och vandrar över pastellfärgade himlar. Nu väntar jag på våren, insperationen och barfota äventyr vid havet på öland.

Idag har jag börjat prenumerera på dikt.se där det skickas en dikt till en varje dag på ens mail. Tyckte det kändes som en otroligt bra idé och något som skulle kunna ge insperationen en liten knuff i rätt riktning. Det kostar inget och kan nog bli en fin tröst alla de dagar då inte solen skiner likt idag.

Idag var det en fin dikt av Karin Boye som jag för övrigt läst alldeles för lite av. Tyckte den var väldigt fin.


I rörelse, av Karin Boye

Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.
Nog finns det mål och mening i vår färd -
men det är vägen, som är mödan värd.
Det bästa målet är en nattlång rast,
där elden tänds och brödet bryts i hast.
På ställen, där man sover blott en gång,
blir sömnen trygg och drömmen full av sång.
Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.

Karin Boye (f. 1900)
ur diktsamlingen ”Härdarna” (1927)



Nyköping



Nyligen så var i och hälsade på Ewelina i Nyköping. Förutom att jag som ett svar på ett skämt dragit på mig en urinvägsinfektion blev det mycket filtar, sockor, tranbärsjuice och pencillin. Men annars var det väldigt mysigt i hennes underbart fina lägenhet med god mat, loppisrunda, spel och prat. mmm om jag hade kunnat skruva ner hennes kök och tagit hem skulle jag gjort det!

Melker-insperation och insperationsbomber



Bestämmer mig för en fin dag som denna att tänka tillbaka på massa mysminnen från hösten. Här är ett av dem då vi besökte Emmy på hennes skola i Väddö. Det var mys vid vattnet med rökt fisk som mellanmål. Studerande och undrande över skolan och alla de där fantastiska sakerna jag aldrig skulle kunna lyckas med att ens komma på att jag ville göra. Och så var det stugmys med tacos. loppisrunda och massa prat. Finfint. Nu såhär i lite pressade och stressade tider (inbillar jag mig) påminner jag mig dessutom med den fina rubriken hon hade på ett av sina blogginlägg för ett tag sen och låter det bli mina ledord. Så det så!

Farbror Melker, vet du vad? Om du inte kan skriva så jag förstår det, då kan du lika gärna sluta upp med det.

 

 

 

 


RSS 2.0