trasiga skor

Med crystal castles i öronen på min nyupphittade ipod städar jag ut ateljén för sista gången. Jag städar ut folkhögskolan ur mitt sinne och sorterar, förgyller, förbannar men bevarar det bästa i en mapp bak i huvudet någonstans. På nedervåningen väntar lokalen på att avslutningsfesten ska få börja. Känns som väggarna längtar och inte är skapta för något annat än att ta emot vassa funderingar kring liv och konst och musik på alldeles för hög nivå. Ja det är lite vemod, lite spykänsla men mycket fint också. 
Nu är jag klar, dags att ta min bananlåda och mina dukar och resa hem igen. Jag ler och går i takt med musiken. 

Bilderna är små ögoblick tagen från historien om folkhögskolelivet 2010/2011. De är tagna av bland annat mumindalselin, lillanna och alex. 
Soundtrack: Untrust us - Crystal castle.



Nöjd helt klart.

Abibabo.

Gör en emmy lite och måste visa upp dessa fina foton som ewelina tog under vernissagen av vår utställning Namn, Ålder, Kön på Kalmar konstmuseum den 26 mars. En riktigt fin dag med mycket folk och jag var så nervös och pirrig så att jag nog inte kunde stå still än i mer än 3 sekunder åt gången för att sedan springa vidare i den stora cementklumpen.

Abibabo.

Mys framför tv:n och i väntan på en kropp som ska vilja ut i natten och skrika i takt med för hög musik och vänner som snart försvinner. I den väntan fastnar jag framför K-specials avsnitt om Eurovision song contest kopplat till historien med ämnen som kalla kriget, pragvåren, Fidel Castro mm. Saker som jag inte hade en aning om, eller som jag hade glömt kom till minnes igen och med det kom jag på hur mycket jag saknar riktiga studier. Inget fel på min utbildning så men ett ord med källa har nog inte skrivits de senaste två åren. Jag mår bra av kunskap.
Till hösten hoppas jag att jag får läsa lite konstvetenskap som jag sökt. Ska bli kul. Ska först bara ta mig igenom, en fruktansvärt kul sommar, men med en planering som hade gjorts för möjligtvis ett tvilligpar av mig.
Antar att det bara är att till att kasta sig in i det med huvudet före och med ett leende på läpparna.

Eurovision song contests hemligheter K-Special


Abibabo.

"Ja men så brinn då eldsjäl, brinn i din egen död.
Ja brinn visionär, i martyrisk misär, dina sånger behövs inte här.
Brinn då eldsjäl, brinn i din självvalda, självgoda nöd.
Brinn levnadskonstnär, förakta och svär,
men jag trivs ändå med den jag är."                      - Eldsjäl, Loke



Det pratas bajs, kukar, och gräsmattor som ska byta plats. det är pappglasögon, hål i väggar och en fasligt massa bröst, feminism och konsumtionsprotester. och inte en pensel så långt ögat kan nå, om det nu inte gömmer sig i någons anus. För det hade ju varit en intressant tanke.

Jag har egentligen ingenting emot konceptkonst, Vi kan dela på den knepiga konstvärld som finns, jag tar det inte så hårt och känner att det nog finns plats för mig med. För det finns det i den galna världen.
Men jag har svårt för att prata om bajs hela dagarna och formulera ut analyser som vilken treårig som helst hade kunnat göra för att sen inte få något utrymme för att prata om måleri.
Eller för att rätta mig själv, prata om måleri som allt annat än en intressant konstform.

man kan bli förbannad för mindre och jag sätter mig pladask i mina färger och fortsätter jobba så gott jag kan med tankar som inte får bli hörda.
Det blir Eldsjäl med Loke och jag tänker fortsätta måla. Så sluta sucka (mest för att det är ganska nonschalant och otrevligt och något som jag inte tycker tillhör ett vuxet beteende) för om det så ska serveras mellanmål på min begravning så tänker jag fortsätta måla och om jag så ska göra kungaporträtt eller hötorgskonst som gör mig till en urfattig människa med bara drömmarna kvar så kommer jag älska livet precis lika mycket som ni.
Så prata ni bajs om ni vill och låt mig vara så ska ni se att den här världen räcker till för oss båda.


Abibabio.