trasiga skor

Mina kängor drar med sig färgen som hamnar på golvet och smetar ut. Benen fortsätter gunga i takt till musiken och färgerna blir klarare, dåsigare, klarare och dåsigare.
Lyssnar endast till det som kan hålla takten uppe och smälter in i bakgrunden.
Nu är det Robyn och Kleerup och jag facineras lite av vilken väg man väljer till sitt skapande. Jag säger till alla att jag går på magkänsla och folk nickar men inte som i god for you utan snarare som huvudrörelsen som följer tanken om att allt gått förlorat. 
Men jag ler oftast tillbaka. 

Nu dansar jag igen. Lyssnar fortfarande på hjärtslag och har torkat bort de gula färgerna på skorna.
Nu är det bara luftfuktigheten som ska säga sitt. Sen är jag klar. 

Abibabo.