baby, I'm gonna leave you

Vi stod i trappen, stentrappan, då han hastigt slängde ur sig det.
Och jag funderade på hur man ser på människor och den andra verkligheten.
Men nej.
nej nej nej nej nej nej nej nej nej nej nej nej nej nej nej

Jag föredrar En verklighet. det räcker för mig. Jag ser saker som ni inte ser ändå.
but now I have to go.

Ut i natten.
Led Zeppelin får mig att skrika.
Och runt omkring mig dansar fulla människor och pissar på väggarna.
Kliv inte där säger han och pekar övertydligt på det mörkare området intill väggen.
Nä, nä det ska jag inte, svarar jag och fortsätter att springa, skrika, försvinna.

Skratt skratt skratt skratt skratt skratt skratt skratt skratt

Deras verklighet hånar min egen.
Och jag flyter in i musiken och önskar på något sätt att jag kunde förklara mig, istället för att försvara mig.








Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0