Hjärtat slår, det slår skiten ur mig. Du vet att du har fått nog när du vill ha mer. Låt mig få följa dig ner.
Kvällspass i ateljén för ovanlighetens skull och jag blundar hårt och försöker för en gångs skull minnas tillbaka till de där kvällarna på skogsby. I mina minnen kommer min kropp snart vara trött och mitt sinne lungt och jag traskar åter på knastrande snö över skolgården till rummet där jag tänder de röda lyktorna i fönstret, öppnar upp på vid gavel och somnar med iskall nattluft i mina lungor.
Vilse i dimman -95 är snart färdig.
Kommentarer
Trackback
